Unbranded message goes here
Xarelto® information för patienter
Xarelto® - förmaksflimmer och blodpropps- förebyggande läkemedel
Förmaksflimmer kan innebära en ökad risk för blodpropp med stroke som följd. Flimmret gör att hjärtat pumpar sämre och att blodet i förmaken och kamrarna cirkulerar sämre. När blodet inte cirkulerar ordentligt ökar risken för blodproppsbildning. Om en blodpropp eller del av en blodpropp lossnar och följer med blodet ut i kroppen kan den hamna i hjärnan och orsakar en stroke. Behandling med blodproppsförebyggande läkemedel innebär att man avsevärt minskar risken för att blodproppar bildas och därmed minskas risken för stroke.
Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto
Vid förmaksflimmer kan blodproppar bildas i hjärtats förmak. Om blodpropparna lossnar och förs vidare till hjärnan kan de ge upphov till stroke (slaganfall).
Xarelto är ett blodproppsförebyggande läkemedel som minskar risken för blodpropp och stroke. I den här broschyren kan du läsa mer om vad förmaksflimmer är och hur behandlingen med Xarelto fungerar och varför den är viktig.
Orsaker till förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och ibland också snabbt. Det beror på att sinusknutan som reglerar den elektriska impulsöverföringen till hjärtats förmak inte fungerar som den ska. I normala fall drar förmaken ihop sig och fyller på blod i hjärtats båda kamrar. När kamrarna är fyllda pumpar de ut blodet i kroppen. Detta sker vanligtvis både samordnat och effektivt, men vid förmaksflimmer uppstår elektriska impulser på många olika ställen i förmaken vilket leder till att de drar ihop sig oregelbundet och ineffektivt. Förmaken hinner varken fyllas eller tömmas ordentligt utan står och flimrar. Det innebär dessutom att samordningen mellan kamrarna och förmaken uteblir med följd att hjärtats kamrar pumpar blodet mindre effektivt. Pulsen kan då kännas både svag och oregelbunden och ibland också mycket snabb.
Symtom
De vanligaste symtomen på förmaksflimmer är hjärtklappning och oregelbunden hjärtrytm. Vissa känner sig tröttare, orkar mindre och blir lättare andfådda medan andra inte känner något alls.
Förmaksflimmer syns på EKG
Läkaren kan med hjälp av EKG se pågående flimmer. Har du flimmer som kommer och går kan detta registreras med hjälp av en bandspelar EKG som du bär med dig under ett eller två dygn.
Tre typer av förmaksflimmer
Förmaksflimmer brukar delas in tre olika typer beroende på hur länge varje period med flimmer varar.
- Paroxysmalt förmaksflimmer – korta attacker som ofta går över inom några minuter. Ibland kan dessa attacker också sitta i ett par dygn innan hjärtat återgår till regelbunden rytm, så kallad sinusrytm.
- Persisterande förmaksflimmer – varar längre perioder än en vecka och kan gå över av sig självt. Det är inte ovanligt att man kan behöva ta hjälp av läkemedel eller elkonvertering för att bryta perioden.
- Kroniskt förmaksflimmer – förmaksflimmer som inte går över.
Behandling av förmaksflimmer
Beroende på hur svåra och långvariga besvären är finns olika typer av behandling att välja på. För att få ner hjärtrytmen och förebygga nya attacker brukar behandlingen inledas med betablockerare. Betablockerare är läkemedel som gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Ibland räcker den behandlingen men inte alltid och då är det två vanligaste alternativen dessa:
- Elkonvertering – vid elkonvertering innebär det att man ger hjärtat en elstöt för att få tillbaka det till sinusrytm. Ingreppet görs under kort narkos.
- Läkemedel – om elkonvertering är olämplig eller inte fungerar används istället så kallade antiarytmika. Antiarytmika är läkemedel som ska hjälpa hjärtat att återgå och behålla sinusrytm.
För båda behandlingsalternativen ges blodproppsförebyggande läkemedel. Att ha förmaksflimmer innebär ofta livslång medicinering med läkemedel som förebygger blodpropp och stroke.
