CANCERBEHANDLING

Precisionsmedicin är
ett paradigmskifte i cancerbehandling

PRECISIONSMEDICIN

Precisionsmedicin är ett helt nytt sätt att tänka på cancerutredning och efterföljande behandling. Med genetisk testning kan man nu ta reda på huvudorsaken till att en tumör har uppstått och skräddarsy behandlingen med hög precision utefter den enskilda patienten.

Vad är precisionsmedicin?

Många människor som går över en övergångsställe som måste representera precisionsmedicin anpassad till individen, i bakgrunden finns en solnedgång som måste illustrera att det finns hopp framöver.

Med precisionsmedicin ställs rätt diagnos tidigare och cancerbehandlingen individanpassas. 

Precisionsmedicin innebär att anpassa behandling, läkemedel och vård till varje enskild individs unika diagnos, genetiska förändringar och förutsättningar.

 

Med hjälp av genetisk testning, kartläggning av människans gener, datainsamling, forskning, teknik och individanpassade läkemedel, ger precisionsmedicin möjligheter att ställa tidigare diagnos och individanpassa behandling.

 

En skräddarsydd, tidigare insatt och mer målinriktad behandling kan ge:
 

  • Bättre behandlingsresultat
  • Färre biverkningar
  • Ökad överlevnad och
  • Snabbare rehabilitering

 

Patienter indelas baserat på biologisk information

Precisionsmedicin innebär att patienter delas in i grupper baserat på biologisk information och biomarkörer på molekylnivå; inklusive hur genetiska faktorer hos individen interagerar med miljö- och livsstilsfaktorer.

 

Indelningen bygger på ökad förståelse av sjukdomens steg och signalvägar vilket ger sjukvården möjlighet att matcha patienter med läkemedel som har möjlighet att påverka signalvägar som har betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Precisionsmedicin ger även nya möjligheter att utveckla nya läkemedel.

Precisionsmedicin och cancerbehandling

Starka gröna broccoli buketter bildar en fin snabb lunga. Medan cigarettstumpar och vissna broccolibuketter formar den sjuka lungan.

Behandling av cancer har hittills baserats på cancertumörens lokalisation men dagens behandling baseras allt mer på individens och tumörens karakteristika som exempelvis genprofil.

Behandling av cancer har hittills baserats på cancertumörens lokalisation men dagens behandling baseras allt mer på individens och tumörens karakteristika, exempelvis genprofil, sk precisionsmedicin.

 

Genom nya tekniker och användande av olika biomarkörer kan vården redan idag effektiviseras genom tidig identifiering av vad som är rätt behandling till rätt patient.

 

Idag görs genpaneler på cirka 10 000 cancerpatienter i Sverige per år och cirka 2 000 patienter testas för sällsynta ärftliga sjukdomar. Målet är göra minst 50 000 gentester per år om 4–5 år. Källa: GMS.

 

Antalet personer som insjuknar i cancer i Sverige ökar då vi blir fler och lever längre. Över 62 000 personer i Sverige fick en cancerdiagnos år 2019, enligt statistik från Cancerfonden.

 

Bättre diagnosverktyg och screening gör att fler fall upptäcks tidigare. Tidigare diagnos och bättre behandling kommer att innebära att fler blir botade eller lever länge med en kronisk cancer.

 

Forskningen är intensiv och onkologi är det snabbast växande området inom läkemedelsindustrin och över 1 000 cancerläkemedel är under utveckling i världen.

Titta på videon om genomiska förändringar och hur de driver precisionsmedicin inom cancerbehandling

07-10-2020 Bayer AB

Videon illustrerar precisionsmedicinsk värld.

Gentester möjliggör en skräddarsydd behandling

Flera genetiska tester placerade i en behållare för att möjliggöra behandling med precisionsmedicin

Gentest gör det möjligt att kartlägga en persons arvsmassa och behandla patienter utifrån deras genetiska förändringar.

Idag kan en persons hela arvsmassa kartläggas snabbare och till en lägre kostnad än tidigare. Det gör det möjligt att behandla patienter utifrån deras genetiska förändringar, vilket är basen för precisionsmedicin. Först ut är olika cancersjukdomar och sällsynta ärftliga sjukdomar.

 

De senaste tio åren har kartläggningen av en persons arvsmassa förenklats avsevärt genom en ny generation av tekniker för så kallad DNA och RNA-sekvensering. En persons hela arvsmassa, genom, kan nu läsas av – sekvenseras – på några dagar.

 

Den tidigare Sanger-tekniken krävde över tio år för att uppnå samma sak. Snabbheten gör att sjukvården nu kan börja använda kartläggning av arvsmassan för att förbättra diagnostiken av vissa sjukdomar och skräddarsy behandling och uppföljning för den enskilde patienten, utifrån individuella genetiska förändringar. I Sverige ska projektet Genomic Medicine Sweden, GMS, sprida tekniken i hela landet. 

Vad krävs till att kunna få precisionsmedicin?

 

Ett svartvitt collage av individer i olika åldersgrupper. En ung och vacker skallig kvinna med ett intensivt blick i ögonen och ett porträtt av en äldre man som har gått igenom mycket men fortfarande har hopp i ögonen och en bild av en kvinna med en nyfödd och ett barn lite äldre som illustrerar att cancer kan påverkar alla åldersgrupper.

Cancer kan drabba alla åldersgrupper, har olika genprofiler och därför är det viktigt att kunna diagnostricera och behandla med precisionsmedicin.

Två viktiga förutsättningar för precisionsmedicin är kartläggningen av människans gener och tillgång till hälsodata. 

 

Kartläggning av en människas gener

Kartläggning av en människas gener kan tack vare den tekniska utvecklingen idag göras till en kostnad som är bråkdelen av vad det kostade för ett par decennier sedan.

 

Dessutom ges svaret mycket snabbare än förr. När tekniken blivit snabbare och billigare har forskningen som bygger på nya tekniker ökat.

 

Insamling av hälsodata

Insamlingen av data både från sjukvården och hälsodata från människors vardag ökar.

 

När sådan data kombineras med information om biomarkörer och information om livsstil får forskare och biotechindustrin värdefulla data för att ta fram nya individanpassade läkemedel och behandlingar. 

 

Avgörande faktorer för framtiden för precisionsmedicin är beredskapen för genetisk testning och betalningsalternativ för ny diagnostik och nya läkemedel.

 

Precisionsmedicin har en potential att i grunden förändra sjukvården konstateras i en rapport från SwedenBio. Nya allianser, nya aktörer och nya sätt att betala för vård utifrån hur det går för patienter (så kallad utfallsbaserad finansiering) kan förväntas.


 

Varför ska man fråga sin läkare om genomisk cancertestning?

Vi är vana vid att höra att cancerbehandlingar genomförs i förhållande till bröst, lunga, prostata och etc. Genomisk cancertestning är viktigt att diskutera med ditt vårdteam eftersom det har potential att:

En ikon för en person som illustrerar personlig cancervård.

PERSONIFIERA cancervård genom att bättre förstå diagnos och lämpliga behandlingar tidigare.

En ikon för ett stetoskop som illustrerar att patienten måste informera läkaren så att de kan rekommendera en lämplig behandling.

INFORMERA läkare som kan rekommendera lämpliga behandlingar genom att hitta den pådrivande onkogenen för cancern. 

En ikon för en checklista som illustrerar att du kan minska antalet behandlingar genom att identifiera en riktad behandling tidigare.

MINSKA antalet behandlingar som patienter kan prova genom att identifiera mer riktade behandlingar tidigare.

En ikon för en DNA-sträng för att illustrera att man kan utöka användningen av precisionsmedicin genom att titta på den genomiska profilen.

UTVECKLA användningen av precisionsmedicin genom att identifiera cancers underliggande genetiska profil, istället för att behandla tumören utifrån var i kroppen den är belägen


 

Vad händer under ett genomiskt cancertest?

Läkare och testlaboratorier arbetar tillsammans för att välja en testmetod som är mest effektiv för att undersöka en patients tumör.

 

  1. TUMÖRBIOPSI En läkare samlar in (eller använder en tidigare uppsamlad) liten mängd vävnad, blod eller benmärgsprov.
     
  2. SEKVENSERING Cancerceller identifieras. DNA eller RNA extraheras och skannas sedan för avvikelser i en labprocess som kallas sekvensering. Avvikelserna informerar om hur tumören förväntas bete sig.
     
  3. ANALYS Avvikelserna jämförs med kända förändringar (om det finns några) som är relaterade till för närvarande godkända behandlingar och de som utvärderas i kliniska studier.
     
  4. DISKUSSION Resultaten kan hjälpa läkaren att hitta en behandling som matchar tumörens genetiska profil.
     

Vinst för patienten när behandlingen blir mer skräddarsydd

Den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag, EFPIA har tillsammans med den internationella organisationen Cancer Drug Development Forum (CDDF) och European Cancer Patient Coalition (ECPC), Europas största paraplyorganisation för cancerpatientföreningar, gemensamt tagit fram ett så kallat Positionspapper för Personalised Oncology.

 

Detta dokument pekar på vinster för patienten när behandlingen blir mer skräddarsydd och fördelarna för hälso- och sjukvården i form av effektivare behandlingsformer.

 

Dokumentet identifierar också utmaningar, som hur man på EU-nivå kan arbeta för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda fler patienter den gensekvensbaserade diagnos som krävs för att kunna skräddarsy behandlingen.

 

Det lyfter även behov av regelverk för hur data kan delas samt nya finansieringsmodeller.

Precisionsmedicin i Sveriges Life-Science strategi

Sveriges regering lade 2019 fram en Life-science strategi med målsättningen att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Där definieras att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att implementera precisionsmedicin i sjukvården.

 

I Life-science strategi dokumentet (kapitel 4) skriver man: 

 

”Inom ramen för Genomic Medicine Sweden (GMS) samarbetar stat och regioner för att bygga upp en nationell infrastruktur för implementeringen av precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Målet är att tillgängliggöra nya genomsekvenseringstekniker kostnadseffektivt och likvärdigt över hela landet och etablera regionala medicinska genomikcentra vid universitetssjukhusen.”

 

Genomic Medicine Sweden (GMS), nationellt initiativ för precisionsmedicin

Genomic Medicine Sweden, GMS, är en nationell satsning med visionen att stärka svensk sjukvård, forskning och samverkan med näringslivet inom precisionsmedicin. GMS utgörs av regioner med universitetssjukvård och universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.

 

Tillsammans med patientorganisationer, hälso- och sjukvården, universitet och näringslivet utvecklar GMS förbättrad diagnostik, baserat på bred gensekvensering. Detta möjliggör mer individanpassade behandlingsval vid bland annat sällsynta diagnoser, cancer och infektionssjukdomar.

 

Projektet ska stärka införandet av precisionsmedicin i sjukvården över hela landet genom implementering av storskaliga sekvenseringstekniker och genomik inom hälso- och sjukvården.  

Innovationsmyndigheten Vinnova och medverkande parter finansierar projektet under 2020-2021. Källa: GMS.